Coaching – vad, när, hur

Att coacha kommer framförallt från sportsektorn, men ursprungligen betecknade ordet en droska – alltså ett transportmedel som förde folk från punkt A till punkt B. Hur det sen kom att betyda att hjälpa en person att ta sig från ett nuläge till – eller närmare – ett önskat läge, det är oklart.

Coaching eller terapi?

Coaching kan ibland blandas ihop med olika terapier, särskilt då terapier som inte har alltför stort sjukdomsfokus (dvs problemfokus) som t.ex. KBT-terapi. Det som särskiljer coaching från olika typer av terapier är framförallt att fokus läggs på möjligheter istället för på problem (symptom, bakgrund). Det är inte så att klienten är “sjuk” och behöver “läkas”, istället betonas att klienten är en kapabel människa som kan ta ansvar för sin egen situation. Det finns redan styrkor och möjligheter som bara behöver synliggöras.

Coaching eller rådgivning?

Vad skiljer coaching från rådgivning? Det är också en vanlig frågeställning, men även här finns en ganska tydlig skillnad. I rådgivning har vi en klok och erfaren person som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till någon som är mindre erfaren eller kunnig. Det finns en obalans i relationen, rådgivaren är på flera sätt överlägsen den som ges råden. Rådgivaren tar även ansvar för att råden är sunda och goda. I coaching handlar det istället om att klienten själv ska hitta svaren på frågeställningen, genom att få hjälp till självreflektion. Coachen kan ibland dela med sig av erfarenheter, men enbart som ett förslag som klienten kan få reflektera över. Balansen mellan coach och klient ska vara jämbördig, utforskandet sker i samförstånd och klienten ska inte behöva känna sig i underläge.

2. När passar coaching?

Inom sportvärlden betraktas det normalt att använda en coach oavsett på vilken nivå man befinner sig – i realiteten är det allt vanligare att ha en coach ju högre man kommer i skicklighetsnivå. Det här synsättet börjar allt mer sprida sig även i övriga samhället, att det inte är skambelagt att anlita en coach utan snarare ett sätt att satsa på sig själv.

Alla behöver en coach

“Alla behöver en coach” – de orden inledde Bill Gates ett föredrag med. Han menade att alla som är intresserade av att förbättra sig, vilket område det än må röra sig om, borde anlita en coach. Det blir också allt vanligare, särskilt i de övre karriärsnivåerna, att betrakta det som en ära om ens arbetsgivare låter en bli coachad – det betraktas som ett tecken på att man är “värd att satsas på”. Det är inte längre så att det förutsätts vara något “fel” på en person som anlitar en coach. Som nämnts under jämförelsen mellan coaching och terapier så betraktas inte den coachade som att den är “sjuk” och behöver “läkas”.

Olika typer av coaching passar till olika syften

Förutom coaching i sportsvärlden har affärscoaching blivit allt vanligare. I rollen som företagare finns det många olika kompetenser som man kan behöva slipa på, eller bli bra på att beställa.

Varför skulle jag anlita en coach?

Om du ställer dig frågande till varför i hela friden du skulle lägga pengar på att bli coachad, så kan du istället fråga dig själv: finns det något område i mitt liv där jag skulle vilja bli bättre? En coach kan stötta dig till att utforska dina egna styrkor och möjligheter, som kan visa sig vara mycket fler och större än du själv trodde.
Att bli coachad är ett sätt att lära känna sig själv bättre, då en stor del av coachsamtalet går ut på att utforska klientens tankar och känslor kring både nuläge och det önskade läget.

3. Hur går coaching till?

Låt oss syna coachprocessen, från början till slut:

  • Du har en angelägenhet, något du vill förändra

Oftast vet du själv vad du vill förändra när du kommer till coachen, det är också helt okej om du bara känner att “det är något som skaver” men inte har utforskat exakt vad som behöver åtgärdas.

  • Coachen hjälper dig att utforska målet

Kanske har vi en vision om hur vi skulle önska att det var istället, coachen följer med i ditt resonemang och utforskar det drömläget tillsammans med dig. Det kan vara en rejäl motivationshöjare att sätta ord på det önskade läget, eller att få en tydlig känsla för vilken skillnad det skulle innebära i din vardag om du redan befann dig i målet.

  • Hur ser det ut nu, och vad har du för möjligheter?

Vi stannar inte alltför länge i att beskriva nuläget, däremot undersöker vi vilka hinder som finns och vilka metoder du har prövat tidigare. Fokus ligger på möjligheter och vägen framåt, så att vi inte fastnar i det som inte går att förändra. Ofta brukar klienten bli förvånad över hur många alternativa vägar det går att ta, och vilka resurser som klienten hade utan att ha tänkt på det. Vägen framåt börjar kännas allt lättare, särskilt nu när målet är tydligt beskrivet.

  • Sätta ben på insikterna

Under det utforskande samtalet sker det ofta att klienten kommer till nya insikter. “Plötsligt vet jag saker som jag inte visste att jag redan visste.” Det är en stor sak att nå fram till de insikterna, men här ser coachen även till att sätta ben på insikterna – vilket betyder att man omsätter den nya kunskapen i praktiken genom att tillsammans utforma en handlingsplan.

Coachingmodellen

De här stegen som nyss beskrivits ingår i en coachingmodell som kallas “GROW”. Bokstäverna betyder:

G – Goal = Målet. Att utforska det önskade läget som coachingprocessen ska sikta mot. Även att klargöra målet med det enskilda samtalet – för att knyta ihop det vid samtalets slut.

R – Reality / Resources = Nuläget / resurserna. För att veta vilka åtgärder som behöver tas behöver det vara tydligt varifrån man utgår. Hur ser det ut idag? Också viktigt att inventera resurser som kan användas längs vägen.

O – Opportunities, Options = Möjligheter och alternativ. Här ligger den största tyngdpunkten i samtalet, och här finns också den största energin att hämta.

W – What/When/Who… Way forward = Vad händer nu? Konkreta frågeställningar om vad som ska göras, när det ska göras, vem som ska göra det. Tillsammans utformar coachen och klienten en handlingsplan med de åtgärder som klienten bedömer vara rimliga.

Process och ramverk

En coachingprocess består sällan av ett enstaka samtal, även om varje samtal i sig kan tyckas nog så värdefullt. Oftast består en coachingprocess av minst 3 samtal. Antal och kalendertid mellan samtalen bestäms i samarbete mellan coach och klient.

En av de mest typiska egenskaperna i en coachingprocess är att det är klienten själv som tar ansvar för sina åtgärder och handlingsplaner. Coachen finns med för att stötta processen, uppmuntra till självreflektion genom utmanande frågor och se till att samtalet följer den röda tråd som klienten från början pekat ut.

Tillit – konfidentialitet – professionalitet

För att det personliga utforskandet ska kunna ske behöver klienten känna tillit till coachen. Allt som diskuteras under samtalen är också konfidentiellt. De flesta yrkesverksamma coacher är certifierade enligt ICF (International Coaching Federation) och har därmed åtagit sig att följa de etiska riktlinjer angivna av ICF. Skulle klienten ändå känna att det inte är helt rätt personkemi mellan sig och coachen kan coachingrelationen självklart avbrytas.

Coachen behöver hålla en klientlogg – där klientens namn, kontaktinformation och antal samtal coachen och klienten haft. Denna logg används när coachen inför certifiering ska visa upp att det krävda antalet coachsamtal har genomförts. Klienten har rätt att begära ut vilken information som lagras.

Under en pågående coachprocess kan coachen även spara de anteckningar som behövs för att vid nästkommande samtal återknyta till vad klienten åtog sig att göra. Den typen av anteckningar förstörs efter att coachprocessen avslutats.